Gestaltteori och metodik

Gestalt är ett tyskt ord som betyder form eller helhet.

Det började i början av 1900-talet med gestaltpsykologin, som studerade hur vi uppfattar världen. Vi ser inte lösa delar – vi ser helheter och mönster.  

Under 1940- och 50-talet utvecklade Fritz Perls, Laura Perls och Paul Goodman gestaltterapin. De förde in helhetstanken i arbetet med människor: vi är inte bara våra tankar, utan hela människor med kropp, känslor, relationer och sammanhang.

Gestaltteorin är grunden för Pingh-programmet och metoden Pingha dig själv, som Pingh Mentorprogram bygger på. Mentorprogrammet är en utbildning i självledarskap – för dig som vill att både du och företaget ska hålla.

Boka ett samtal för mer information.

I gestalt ses människan som en helhet. Tankar, känslor, kropp, relationer och det sammanhang vi lever i hänger ihop och påverkar varandra.  

Stress sitter inte bara i huvudet. Den märks i kroppen, i hur vi möter andra och i de val vi gör. Därför räcker det inte att titta på en del i taget. Vi behöver se hela människan och hela livet.

I gestalt är det nuet som räknas. Inte för att det förflutna är oviktigt, utan för att det är här och nu det märks – i kroppen, i känslorna och i hur vi reagerar.

Frågan är inte bara: Varför är det så här? Utan också: Vad händer i dig just nu?  Det är samma fråga som när du Pinghar dig själv.

Awareness, att bli medveten om det som faktiskt pågår, är kärnan i gestalt.  Mycket av det vi gör sker automatiskt. Vi säger ja innan vi hunnit känna efter. Vi stressar utan att märka det.

När vi blir medvetna om det som händer får vi också möjlighet att välja.

Fenomenologi handlar om att utgå från upplevelsen, som den faktiskt är.

I gestalt tolkar vi inte människan utifrån. Vi är nyfikna på hur just du upplever något.

Frågorna är ofta vad och hur, snarare än varför: Vad märker du? Hur känns det? Vad händer när du säger det högt?  

Du är expert på ditt eget liv. Min uppgift är att hjälpa dig att se det tydligare.

Gestalt har rötter i existentiell filosofi. Den handlar om de stora frågorna i livet: frihet, val, ansvar och mening.

Vi kan inte alltid välja vad som händer oss. Men vi kan välja hur vi förhåller oss till det.

Att ta ansvar handlar inte om skuld, utan om att se att du har möjlighet att svara på ditt liv. Det är därifrån frågan i Pingh-programmet kommer ifrån: Hur vill du egentligen leva?

Gestalt ser människan i relation. Vi formas i mötet med andra, och det är också där vi syns bäst.

Filosofen Martin Buber, som inspirerat gestalttraditionen, beskrev det äkta mötet mellan två människor som ett möte mellan Jag och Du. Ingen står över den andra. Båda är närvarande, som de är.  

Så ser Pingh på mentorskapet. Vi har inte alla svar. Vi utforskar tillsammans, och det är i mötet som något nytt kan bli till.

En av gestaltens mest kända tankar formulerades av psykiatern Arnold Beisser 1970: förändring sker när vi blir den vi är, inte när vi försöker bli den vi inte är.  

Det låter bakvänt. Men när vi slutar kämpa emot oss själva och i stället ser och accepterar det som är, frigörs kraft. Det är där förändringen kan börja.

Det som inte fått ett avslut stannar kvar i oss.

En sorg vi inte fått bära. Ett samtal som aldrig blev av. Ett behov som aldrig blev sett.  

I gestalt kallas det ofullbordade gestalter. De kan påverka hur vi reagerar i dag, ofta utan att vi förstår varför.

När vi ser dem kan vi också börja låta dem bli färdiga.

Gestalt uppmuntrar till experiment. Inte som prov där något kan bli rätt eller fel, utan som ett nyfiket sätt att pröva något nytt och se vad som händer.

Du kanske väntar tre sekunder innan du säger ja. Eller säger något du brukar hålla inne med.

Sedan stannar du upp och reflekterar: Vad hände i mig? Vad upptäckte jag?  

Det är så insikter blir till erfarenheter. Och det är därför ditt eget liv är övningsplatsen i Pingh-programmet.